Jag var uppe tidigt och fixade med valparna. Sedan vilade jag på soffan till Jenny vaknat och kom ner. Rastade och utfodrade först hundarna sedan satte vi oss och käkade en god härlig frukost i lugn och ro. Det händer inte så ofta i det mikkelssonska livet... De som känner mig vet hur jag är på morgonen. ligger så länge som möjligt sedan fixas det med hundarna rastning, mat och allt som behövs. Sedan när det är dags för mig så är det redan panik... slänger mig i duchen, på med kläderna, bre en macka som får följa med ut i bilen och ätas på vägen samtidigt som lite mascara måsta smetas på och några telefonsamtal ringas. så är förflyttning, frukost, sminkning och lite sekreterar jobb gjort allt på en gång. Om jag hade en tid att passa så är jag där precis i tid...*L* eller eventuellt någon sekund för sent. hmmmm.... min sämsta egenskap,, tidsoptimist och dessutom verkar det obotligt....suck.

Vi tog en promenad med hundarna, det är så vackert ute nu med höstens alla färger. Hundarna sprang och lekte i skogen utom Jackpot som satt som ett plåster i baken på Maja... han är helt övertygad att hon löper, men så är inte fallet för hon löpte för 2 månader sedan. Så helt plötsligt har grabben som alltid varit sin matte till lags, fått kork i öronen och hör ingenting, han har porr i blicken, öronen i en position som mest liknar en bordercollie. Dessutom tror han att han är en ny John Travolta när han dansar runt henne i sin mest utmanande stil...suck....endast de som sett en förälskad flat kan förstå hur löjlig han ser ut! Ja, jag vet inte vad som farit i honom, men jag hoppas det snart går över. Så han blir sin mammas lilla pärla igen.

Jenny åkte hem nyss, Tack för besöket, så härligt med gamla goda vänner man känner varandra så väl och det känns som man sågs i går även om det gått flera månader,, hoppas vi ses snart igen...kram...va rädd om dig!

Nu ska jag vila en stund, ska till doktorn i morgon och vill vara lite pigg då.